Den tillfälliga besökaren

25 september 2021 Idag hade vi något extra trevligt att se fram emot. Vi skulle ta oss tillbaka till antiken. Martin (som surfar konstant på sin iPad) hade hittat en artikel om Ulysses grotta. På sina irrfärder hem från Troja hamnade Ulysses bl.a. hos Kalypso som höll honom fången. Värre fångenskaper har nog funnits och om det är sant att han hölls fången på ön Mjlet i Adriatiska havet så inser vi att det i alla fall var en skön plats. Vi körde tillbaka mot Ston, kom över till andra sidan berget från byn där vi varit och fann en kopia av kinesiska muren. Eller kanske inte, men muren som slingrade sig över berget såg i alla fall ut så. Staden Ston med dess murar som slingrar sig över berget. Allt för att hålla fienden ute. Vi fortsatte ner mot den lilla hamnen Prapratno för att ta färjan över till ön Mjlet och hamnen Sobra. Därifrån fortsatte vi upp mot toppen av ön, parkerade framför en liten supermarket och hittade stigen som leder ner till Ulysses grotta. Den var stenig och brant och

24 september 2021 Så var det då dags att besöka Dubrovnik. Staden som på något sätt var höjdpunkten, eller den plats vi kände att vi måste besöka i Kroatien. Campingen låg på en höjd så för att ta sig ner till vattnet fick man traska ner för ett antal trapport. Neråt är väl ok, men sedan ska man upp också... Solnedgång nedanför campingen Dubrovnik från vattensidan Dubrovnik från vattensidan En vattentaxi tog oss in till Dubrovnik. Vackert väder som vanligt med stekande sol. Dubrovnik är något helt unikt. Så vackert bland trånga gränder, gator med vita, slitna stenar, fina torg och vackra hus. Vad man tydligen gör är att köpa biljett till rampen som löper runt staden. Det gjorde vi förstås och tog oss runt under ett par timmar. Man har fin utsikt både över staden, havet och omgivningen. Här och där finns små barer och en del museum att fördriva tiden med, lite därovan. Vi besökte Maritime museum som var mycket intressant.  Efter den rundturen var det dags att få något i magen. Det blev

22-23 september 2021 Vi lämnade Hvar och drog oss söderut. Målet var Dubrovnik, men vi passerade förbi den lilla staden Ston. Blev ett kort stop för lite sightseeing. Över den gamla staden har man byggt en mur över hela berget, över på andra sidan. Påminner om kinesiska muren. Ganska säreget och vackert.  Efter en mussellunch på en restaurang nere i hamnen fortsatte vi söderut. Vägen går via Bosnien Herzegovina som har en liten bit kustland mitt i Kroatien. Martin hittade en camping alldeles utanför Dubrovnik och därifrån kunde vi ta oss in till staden med en vattentaxi. Vi började dock med att besöka ett par sevärdheter i omgivningen. Vi följde en brun skylt till Sokol grads fästning. Som vanligt var på den tiden är den byggd på en klippa med sagolik utsikt över den omgivande terrängen. Fästningen kontrollerade, när det begav sig,  huvudvägen från Konavle till Herzegovina och inlandet på Balkan. Det är också främsta anledningen till att området varit bebott sedan antiken. Det är svårt

20-22 september 2021 Vi började dagen i staden Hvar. Underbart vacker stad med samma kännetecken som vi sett i tidigare städer; belägen vid havet, gator med vita, slitna stenar och trånga gränder. Men vi började på höjden utanför staden där fästningen ligger. Här fanns en bosättning redan 500 f.Kr. På 600-talet byggde byzantierna ett citadell här och venetianarna började bygga den nuvarande fästningen 1278. I mitten av 1500-talet förstärktes den och räddade därmed livet på Hvars befolkning som tog skydd här när turkarna invaderade. 1800-talets renovation gjordes av österrikarna.  Man har en magnifik utsikt över staden och havet härifrån.  Vi gick en tur runt fästningen, vilken också ståtar med en fängelsehåla. Helst skulle man ju inte vilja bli instängd där.   Fängelsehålan! Efter rundturen slog vi oss ner på det trevliga kaféet och intog vår frukost; cappuccino och croissanter. Stärkta drog vi oss ner till själva staden.  Som vanligt i området så börjar historien med grekisk kolonisat

19 september 2021 Det här var inte riktigt min dag, men så är det ju ibland. Jag hade sett fram emot dagen då vi skulle besöka Split där Diocletianus byggde sitt fina palats. Vi anlände genom förstäderna, körde genom staden, ner mot hamnen där palatset byggdes. Split är en ganska ful stad. Påminde mig alltför mycket om Sovjetunionen och kommunismens byggverk. Vatten kan ju göra nästan vilken plats som helst fin och speciellt om det är turkost, blått och grönt som vattnet är i Kroatien. Vi började med att köpa båtbiljett till ön Hvar och hade sådan tur att vi fick parkera i kön till båten. Den skulle inte gå förrän kl 14 så vi hade 3 timmar på oss att titta på palatset. Vilken besvikelse! Palatset, eller ruinen av det, syns nästan inte bakom alla souvenirstånd, restauranger och glasskiosker. Det var totalt överbelamrat av kommersiellt krimskrams. Dessutom hade vi oturen att komma när alla andra kom, så det var knappt man kunde se de öppna ytor som finns. Vi strosade i alla fall runt omr