Att göra historiska besök

22-23 september 2021

Vi lämnade Hvar och drog oss söderut. Målet var Dubrovnik, men vi passerade förbi den lilla staden Ston. Blev ett kort stop för lite sightseeing. Över den gamla staden har man byggt en mur över hela berget, över på andra sidan. Påminner om kinesiska muren. Ganska säreget och vackert.  Efter en mussellunch på en restaurang nere i hamnen fortsatte vi söderut. Vägen går via Bosnien Herzegovina som har en liten bit kustland mitt i Kroatien. Martin hittade en camping alldeles utanför Dubrovnik och därifrån kunde vi ta oss in till staden med en vattentaxi. Vi började dock med att besöka ett par sevärdheter i omgivningen.

Vi följde en brun skylt till Sokol grads fästning. Som vanligt var på den tiden är den byggd på en klippa med sagolik utsikt över den omgivande terrängen. Fästningen kontrollerade, när det begav sig,  huvudvägen från Konavle till Herzegovina och inlandet på Balkan. Det är också främsta anledningen till att området varit bebott sedan antiken. Det är svårt att tänka sig idag när man bara ser ödemark, med spridda byar, runtomkring. Det nuvarande namnet nämns först 1373, men arkeologiska fynd visare på att fästningen är byggd flera tusen år tidigare. Här finns en förhistorisk struktur, en gammal senantik fästning och en medeltida stad som på 1400-talet lydde under Dubrovnik. 

Fästningen har haft olika roller under åren; Förutom en religiös funktion så fanns den där för att skydda invånarna i byn; försvar mot yttre fiender och barbarer och som politisk myndighet när försvaret inte längre var det viktigaste. Under 1400-talet upprustades fästningen igen i försvarssyfte. Venetianarna, som vi numera vet, ligger alltid och lurar i närheten. Dessutom dyker en ny stormakt upp, ottomanerna. Även under 15-1600-talen spelade Sokol Grad en viktig militär roll, men fästningen övergavs 1672 då den förlorat sin betydelse.

Idag är fästningen väl restaurerad vilket har tagit ett halvt sekel. Ett litet museum finns inrett i ett av rummen. Det är många olika nivåer i fästningen som nås via branta, gamla stentrappor. Runt omkring råder lugn. En vacker gammal kyrka ligger jämte fästningen och med utsikten ner mot havet kan man sätta sig ner en stund och njuta av friden. 

Man blir hungrig av att klättra omkring i gamla borgar. Av en tillfällighet hittade jag en rekommendation till en restaurang som låg i närheten. Dessutom låg den vid floden, eller rättare sagt, del av uteplatsen var placerad över floden. Underbart vackert. Vi fick ett bord i skuggan, fortfarande hett, och åt våra vanliga rätter. Cevapcici för mig och fisk för Martin. Han valde en underbart god, färsk tonfisk. Vi blev sittandes ett bra tag och njöt av den fina omgivningen.

På återvägen stannade vi kort till i staden Cavtat och promenerade runt i den gamla staden. Än en gång med trånga gränder som slingrar sig upp för kullen och vidare ner mot havet. Den dagliga dosen av glasstrut intogs här. En kort tur tillbaka till campingen och en lugn kväll. Imorgon är det Dubrovnik som gäller.