Den tillfälliga besökaren

10-11 September 2021 När man bor i van måste man också se till de dagliga bestyren, dvs städning och tvättning. Det sysslade vi med under dessa dagar, plus att det fanns tid till att både blogga, läsa och simma. Härligt. Denna dag åkte vi runt från det ena till det andra stället. Startade på Pauliberg, där det finns en vulkan som numera är ett stenbrott, där man utvinner basalt. Mycket svart och dammigt. En snabb titt och vidare till en av de vackraste borgruiner jag har sett, Burg Landsee.  Burg Landsee Det är inte helt klarlagt varför borgen byggdes en gång i tiden, men den nämns i Göttweigklostrets "Book of traditions" redan 1158. Borgen föll i ungrarnas händer i början av 1200-talet, men bara för en kort period. I början av 1500-talet regerade änkan Gertrud von Weisspriach borgen och hon var känd för sin grymhet. Med hjälp av rövaren Franz Magush överföll de köpmän på väg genom Burgenland.  Sedan 1612 tillhör borgen familjen Esterházy som såg till att den färdigställdes 1

8-10  september 2021 Haydnmuséet På vad som idag heter Joseph Haydn-Gasse 19&21 bodde Haydn med sin fru Maria Anna Theresia i 12 år.  Han levde mellan åren 1732 och 1809, österrikisk kompositör och tillsammans med Mozart och Beethoven den främste företrädaren för wienklassicismen. Haydn var otroligt produktiv och komponerade inte mindre än 108 symfonier, 68 stråkkvartetter, 13 pianokonserter, 3–7 violinkonserter, cirka 30 pianotrior, 52 pianosonater, 13 operor, 13 kantater och oratorier och 12 mässor. ”Det finns så få glada och förnöjda människor härnere, överallt förföljas de av sorger och bekymmer; ditt verk blir kanske en källa, ur vilken den sorgsne eller den av göromål nedtyngde mannen kan hämta vila och vederkvickelse för några ögonblick ." – Citat ur brev från den 70-årige Haydn till en beundrare" Joseph Haydn var son till en fattig vagnmakare, som även var musikalisk. Hans talang upptäcktes tidigt och redan från 6 års ålder fick han undervisning. Enligt hans egna

8 September 2021 Vi sov över hos Hans, inne på hans gård. Så bekvämt när man har sovrummet med sig. Vi började dagen med frukost på ett litet trevligt antikkafé på en innergård. Skönt att kunna sitta ute för vädret är fortfarande med oss. Därefter lite sightseeing i Eisenstadt som är en trevlig stad med gamla och nya delar. Det mest intressanta dock är familjen Esterházys fantastiska palats, numera beläget mitt i staden.  Familjen är välbekant, en ungersk adlig familj vars anor går tillbaka ända till medeltiden. Från 1600-talet var de de största godsägarna i kungariket Ungern, då landet var en del av det habsburgska väldet. Lojala som de var fick de 1626 rätt att kalla sig grevar.  Tittar man i Wikipedia så hittar man elva olika slott och palats som familjen en gång ägde. Slottet i Eisenstadt är ett av dem som familjen haft sedan 1649. Den siste ägaren och rakt nedstigande medlem av familjen var prins Paul (1901-1989) vars liv var dramatiskt och innebar katastrofala ändringar för famil

7 September 2021 Dagens utflykt hade jag sett fram emot ett bra tag, nämligen att besöka Dürnstein där Rikard Lejonhjärta satt fängslad ett antal år. Vi började med en tur i den lilla byn, med sina små gränder och gamla hus. Man blir direkt tillbakaflyttad i tiden. Trots det så pockar moderna tiden på och man måste bara börja med en frukost. Vi hittade ett fint litet bageri där vi inmundigade cappuccino och croissanter.  Det finns två vägar upp till borgen; en stig direkt från staden, men trappsteg uthuggna ur stenarna, eller precis vid ingången till byn där en väg bär uppåt. Den är också kantad med information om vad som hänt i borgen. Vi valde trapporna upp och vägen ner.  Rikard Lejonhjärta De flesta känner väl till namnet Rikard Lejonhjärta, men kanske inte bakgrunden till hans berömmelse. För att börja från början så föddes han 1157 i Oxford och dog 1199 i Châlus, Limousin i dagens Frankrike. Han var kung av England från 1189 och hertig av Akvitanien från 1168. Son till Henrik II

6 September 2021 Vi lämnade bondgården och gav oss ner mot Donau igen. Vi började med en frukost på ett värdshus precis vid Maria Laachs pilgrimskyrka. En tur i kyrkan och runt den pittoreska lilla byn. Vi är på väg mot Krems, men det finns en del att se på vägen.  Venus i Willendorf I Willendorf grävde arkeologen Josef Szombathy fram en unik Venusstaty 1908. Snidad i kalksten av en bergart som är ovanlig i trakten har den färgats med rödockra. 1990 gjordes en ny analys av statyn och den uppskattades då vara 20-24 000 år gammal. Det är än idag okänt hur den har tillverkats och vad dess kulturella betydelse är. Det har hittats ca 200 liknande venusfigurer i Europa sedan denna upptäcktes. De är alla daterade till mellan- och sen paleolitikum, dvs mellan 250 000 till 10 000 f.Kr. Den senare tiden (40-10 000 f.Kr.) är den tid då den moderna människan (Homo sapiens och Cro-Magnon) invandrade till Europa.  Muséet var tyvärr stängt (typiskt; Ruhetag den dag vi var där) men det finns en kopia

5 September 2021 Den här morgonen började med ett besök på Oskar Kokoschka-muséet i Pöchlarn. En liten stad i Niederösterreich där han föddes 1886. Kokoschka var en österrikisk expressionistisk målare, tecknare, grafiker och författare. Författarskapet bestod mest av teaterpjäser och den första expressionistiska pjäsen skrevs av honom. Hans liv och gärning är mycket intressanta. Han levde och verkade under en turbulent tid i Europa.  Redan 1887 flyttade familjen till Wien. Han hade en äldre bror som dog samma år, dessutom en yngre syster och bror. I Wien utbildade han sig vid Kunstgewerbeschule med inriktning på måleri. Bland sina konstnärliga vänner räknade han målare som Gustav Klimt och Egon Schiele. Kokoschka inspirerades av bland andra Vincent van Gogh, vilket man kan märka i en del av hans verk. Han blev ganska tidigt uppmärksammad och museum började köpa hans verk. Han blev känd för sina "inträngande, djuppsykologiska porträtt, målade med kraftiga, temperamentsfulla penseld

4 September 2021 Efter att ha klättrat omkring på höjderna under förmiddagen tog vi oss nu till lite lägre nivåer. Fast bara för ett tag. Vi svängde hastigt av när vi såg skylten 'Kartause kloster' och en bit in i dalen ligger ett vackert khartusiankloster inbäddat bland bergsväggarna. Där fanns ett museum som tyvärr var stängt på grund av översvämningarna som nyligen drabbade bl.a. Österrike. Klosterkyrkan var också drabbad men man kunde gå in. Vi tog en tur i klosterträdgården. Det är konstigt hur fridfullt det alltid är på sådana platser.   Fridfull klosterträdgård Väl inne på den religiösa banan så fortsatte vi till Marie Langegg som är en pilgrimskyrka och kloster. Den ligger mitt ute på landsbygden i Dunkelsteinerwald-regionen. Pilgrimskyrkor har ofta mirakel kopplade till sig, så även här. Matthäus Häring, var ärkebiskopens administratör för Salzburg och donerade år 1600 ett kapell och en religiös bild till kyrkan, då hans barn mirakulöst räddats till livet. Ända sedan p

4 September 2021 Vi har fantastiskt väder vilket gör sightseeing så mycket bättre. Vi började dagen med en gammal borg, Aggsbach som byggdes i början av 1100-talet. Som vanligt var på den här tiden gick ägandeförhållandena om varandra. Man tog, gav bort, förlorade och erövrade igen. Både kungar, hertigar och andra nobla familjer har ägt borgen. Efter att den siste av familjen Kuenring, Leopold II förlorade slottet 1355 förföll det.  I början av 1400-talet fick Albert Vs kammarherre Jörg Scheck von Wald slottet. Dock med vissa förbehåll. Han fick i uppdrag att bygga om slottet för att säkra fartygens passage vid Donau. Scheck von Wald fick rätt att ta ut tullar av fartygen som seglade uppför floden. För tullen skulle han underhålla de dragbanor som drog pråmarna uppströms. Än idag kan man på vägnamnen utmed floden se var detta skedde. Det urartade dock och hans metoder blev mer och mer rövarlika. Han fick smeknamnet "Schreckenwald" som är ett ordspel på släktnamnet Scheck von

3 September 2021 Sov gott utmed Donau och efter en god frukost gav vi oss iväg på dagens utflykter. Första anhalt var renässansslottet Schallaberg. Liksom de flesta slott i Österrike har även Schallaberg en gammal historia. Den nämns första gången 1242 och äggen fram till 1400-talet av herrarna i Zelking. Från 1456-1614 tillhörde slottet familjen von Losenstein. Det renoverades på 1500-talet till renässansstil och kyrkan Loosdorft byggdes om till en luthersk kyrka. Här inrättades också en skola. Det har under årens lopp bytt ägare många gånger och var privat egendom fram till 1945, då ryssarna konfiskerade slottet. Sedan 1955 ägs det av österrikiska staten.  Det är ett ståtligt slott och har en helt unik borggård. Tvåvånings arkadplan med eleganta trappor. Dekorationerna i terrakottamosaik visar mytologiska figurer och dessutom både människor och djur. Därtill en mytisk figur känd som Hundefräulein, en kvinnlig människofigur med hundhuvud sin lär ha bott på slottet. .  Har aldrig sett