Den tillfälliga besökaren

14-15 juli, 2021 Hannes, som besökte Lofoten före oss, hade rekommenderat att gå uppför Reinebergeet. Därifrån har man en strålande utsikt över fjorden, men också över sjöar mot inlandet. De foton man kan se på internet är sagolika. Det är en ganska krävande vandring, mer eller mindre rakt upp. De har byggt så kallade Sherpatrappor som går nästan ända upp till toppen. Just för att det lär vara så fint så hade jag gärna velat gå upp, men jag känner min egen begränsning. Nu gjorde det varken till eller ifrån för vädret var dåligt och utsikten däruppifrån lika med noll. Inte ens Martin gick upp.  Fika Vi stannade istället i närheten och gjorde frukost innan vi reste vidare mot Sverige. På vägen ligger en fin beach och där tog vi oss en promenad och en kaffe i kaféeet, innan vi körde vidare. Det tar tid att ta sig runt fjordarna så det blev en övernattning till vid Gullesfjord camping. Skönt beläget vid en sjö, eller älv. Där åt vi rester innan vi gick upp till caféet/restaurangen för en l

12-13 juli, 2021 Mot Lofoten. Vi diskuterade om vi skulle ta båten till nästa ö för att sedan fortsätta mot Lofoten. Definitivt närmare, men vi var osäkra på hur båtarna gick så det blev istället landvägen. Det gjorde att vi kunde köra förbi och titta på den mäktiga Målelvsforsen. Färden ställdes mot staden Svolvaer och där hittade vi så småningom Sandvika camping. Den var ganska överfull, men vi lyckades klämma in oss vid vattenbrynet i alla fall. Trötta och lite kalla blev det en tidig kväll. Vädret har slagit om och det är regn och blåst. Dagen efter tillhandahöll även den regn och rusk, när vi gav oss iväg mot Å i Lofoten. Det är den yttersta staden på Lofoten. På vägen stannade vi till på Vikingmuséet i Borg. Här upptäckte arkeologer ett hövdingahus 1983. En stor vikingatida byggnad som beräknats ha byggts runt år 500. Utgrävningarna avslöjade så småningom att det var den största byggnaden från vikingatid som hittats i Norge. Platsen övergavs år 950. Olaf (kommer inte ihåg hans ef

 11 juli, 2021 Tog färjan på morgonen över till Breidvik och fortsatte mot Tromsö. Besökte först Ishavskatedralen som ligger på en höjd över Tromsö. Den heter egentligen Tromsdalen kirke och är ritad av arkitekt Jan Inge Hovig. Kyrkan invigdes 1965 och har blivit ett landmärke tack vare sin karakteristiska form. Betongelement är ställda mot varandra och bildar en trekant. Mellanrummen mellan betongelementen gör att ljuset från kyrkan strömmar ut. Mycket vackert. Gudstjänst pågick så vi kunde bara ta en snabb titt, men såg i alla fall glasmåleriet på väggen bakom altaret, skapat av Victor Sparre.  Vidare in till centrum för att börja med frukost/lunch. Hittade ett trevligt litet Cafe Svermeri där vi avnjöt kaffe och smörrebröd i solen. Därifrån var det bara ett stenkast till Polarmuséet som verkade intressant. Vi började med en tillfällig utställning om kartor och hur Norden tedde sig på de första kartorna som producerades för ca 600 år sedan. Mycket intressant. Inte visste man så myck

9-10 juli, 2021 Utanför Alta ligger Hjemmeluft där man 1973 hittade de första hällristningarna, de flesta av privatpersoner. Sedan dess har man hittat ca 6 000 och området är sedan 1985 upptagna på UNESCO's Heritage list. Det var en spännande tur vi fick göra genom naturen. Träpallar är utlagda längs hela leden och gör det lätt att ta sig fram, samtidigt som man gör minst skada på naturen. De äldsta ristningar har daterats till ca 4 200 f.Kr och man tror att området beboddes och användes fram till de första århundradena. Ristningarna skapades av jägare-samlarefolk och de påvisar människornas trosföreställningar och ritualer. Man vet inte om det var myter eller historier som avbildades. I alla fall berättar de om omgivningar, naturresurser och hur folk levde. Djurlivet är rikt avbildat även om säkert inte alla djur finns med. Här kan man finna bl.a. ren, älg, björn, hund/varg, räv, hare, gäss, änder, svanar, hälleflundra, lax och val. Här visas också människor, deras redskap och båt

Mot Nuorgem, som är finska sidan av gränsen. Ingen kontroll vid utresa men däremot vid norska gränsen i Potkam. Där fick vi stanna och vänta på ett antigentest. Obligatoriskt för alla som inte hade digitalt vaccinationspass. Det tog tre timmar, men vi kom igenom i alla fall. Vi körde först österut, men det var blåsigt och kallt så vi vände västerut. 6-8 juli, 2021 Körde genom fantastiskt landskap, över broar och kanaler mot Nordkapp som var vår destination. När det närmade sig övernattning hittade vi en liten väg utmed fjorden som slutade i en pir som verkade övergiven. Där stannade vi för natten. Jag lagade mat och Martin provade på fisket. Vi såg nisevalar i viken som gled fint genom vattnet. Klockan var vid det här laget runt tolv så jag gick och la mig, medan Martin fortsatte med fiskandet. Vid halv tre hade han fått två fiskar! Då vet man vad som väntar till middag dagen efter.  Den ensamme fiskaren ... Och solen har sin gång Det är svårt här uppe då det är ljust dygnet runt. Man

4-5 juli, 2021 Underbar camping vid Inarisjön. Vi fick en plats precis vid sjökanten, nära en badbrygga. Det var så mysigt att vi bestämde oss för att stanna en dag extra och bara koppla av och njuta. Solen sken, det var varmt och man kunde svalka sig med ett dopp i sjön. Samtidigt passade jag på att göra min franska middag. Jag är nämligen med i en 'meme' via min bokblogg The Content Reader som heter Paris in July . Det betyder att vi läser, tittar på film, lyssnar på musik, lagar mat osv, allt a la Paris eller France. Deltagarna frossar i kärleken till Frankrike på olika sätt. Jag har mest läst böcker, men nu var det dags för en fransk middag.  Annorlunda plats för en fransk middag Inte helt lätt när man bor i van och det inte är så lätt att få tag i speciella råvaror här långt uppe i norr. I vilket fall som helst får man göra så gott man kan. Menyn blev alltså: Inte så mycket franskt kanske, men nog låter det så när man skriver menyn på franska. Det var i alla fall gott och

1-3 juli, 2021 Fortsatte idag till Finland. Osäkert om det var öppet, men det gick fint. Vårt mål är Norge, men de öppnar inte förrän den 5 juli. Vi har ju vaccination, men ännu inte fått det digitala vaccinationspasset. Utan det ingen möjlighet komma in i Norge. Vi ställde kosan till Rovaniemi, tomtens hemby. Resan gick genom täta skogar och massor av sjöar. Mycket vackert. Väl framme i Rovaniemi hittade vi en trevlig camping vid älven. Vi var nästan ensamma och kunde välja en plats med utsikt mot älven, och nära till kök, toalett och dusch. Kändes väldigt lyxigt. Vi åt en lätt middag och gottade oss i kvällssolen. Det var två ställen vi ville besöka i Rovaniemi; Arktikum, museum med utställningar om klimat och finsk historia samt Tomtens by. Arktikum var mycket intressant och väl utformat. Speciellt historien om delar av Finland. Mycket som man inte kände till. Dramatiskt under vissa tider när Ryssland/Sovjetunionen spände musklerna. Klimatutställningen var intressant och givande och

29-30 juni, 2021 Vi passerade än en gång förbi Acta Arctic Camp utanför Kiruna. Vi behövde tvätta och de hade faciliteter. Vi fick en annan plats denna gång, plus att det var kallt och blåsigt, så vi fixade det som skulle fixas och la oss tidigt. Morgonen därpå var tvätten torr och vi fortsatte upp mot Karesuando. Innan vi nådde så långt kom vi till Lainoälven där Martin sett att det skulle vara fint laxfiske. Vi stannade till i den lokala lanthandeln/bensinmacken och inhandlade fiskekort och laxplomb. Om man får en lax måste man meddela myndigheterna. Det är stor koll på laxfisket. Martin, optimist som han är, ville köpa två, men jag övertalade honom köpa bara en. Visade sig att det hade räckt med noll. In i vildmarken Vi drog iväg norrut en bit och tog sedan in på en grusväg som gick rakt igenom en nationalpark tillika raketuppskjutningsplats. Vet inte vilka raketer de skjuter upp här, men det verkade i alla fall inte vara några på gång när vi kom. Älven rann vackert genom landskapet

28 - 30 juni, 2021 Vädret har varit lite grått och fuktigt de senaste dagarna. Nu lovades sol och lite varmare. Vi packade ihop och satte oss i bilen för att åka tillbaka till Abisko för en vandring i nationalparken. I Björliden upptäckte vi att det finns en gammal rallarkyrkogård. Vi parkerade på angiven plats i Tornehamn och gav oss iväg in i skogen och uppför backen. Mycket vacker väg som först ledde till Tornehamns kyrka, som ligger i ensamt majestät i skogen.  Det är en relativt ny kyrka som invides 1987. Allt i kyrkan är byggt av trä. Bänkarna, altarringen och altarbordet har byggts av snickare vid Kiruna kommun. Flera artister har bidragit med dekorationer av kyrkan. Väldigt fin, modern och fridfull.  Tornehamns kyrka, vacker i all sin enkelhet Vidare förbi kyrkan och på slingrande vägar tog vi oss högre och högre uppför berget, eller kanske ska man kalla det kullen? Rallarkyrkogården anlades i närheten av Björkliden för att begrava de som dog vid bygget av Malmbanan. Malmbanan

24-26 juni, 2021 Vi styrde kosan tillbaka mot Kiruna, men stannade i en liten ort som heter Kalasjärvi, där Martin hade hört att fiskarna biter. Han köpte ett fiskekort för tre dagar on-line och drog sig ner mot älven. Jag installerade mig i bilen och slog upp datorn. Ett antal timmar senare kom Martin tillbaka med en gädda! Midsommarmaten räddad, eller...? Fiskaren och Kocken Vi hade redan inköpt sill och potatis dagen till ära. Nu fick det bli förrätt och gäddan huvudrätt. Den var så stor att vi bara kunde äta halva, så resten åts på midsommardagen i en soppa med färskpotatis, grönsaker och grädde. Inte illa alls.  Tillbaka till midsommaraftonen. Vi körde genom Kiruna för att ta oss mot Abisko, Björkliden och Narvik. Det började bli sent och det var ont om campingplatser så i slutändan stannade vi på en öde parkeringsplats utmed vägen i Bergforsen. Inte den roligaste omgivningen, men det gick. Vi hade i alla fall mat. Inte världens roligaste rastplats. Så här ser man ut när  man går